Vilken färgprakt!

Visst är hösten härlig ändå, fast det är svårt för mig att erkänna…

In i det sista försöker jag med näbbar och klor greppa tag i sommaren, som svischat förbi i raketfart. Men sen, när klorofyllet drar sig tillbaka och blottar de röda pigmenten är jag såld.

Kan inte se mig mätt på alla sprakande färgtoner. Rönnarna är som vackrast nu när de skiftar i purpurrött och grönt.

Men härligheten är kortvarig. En frostknäpp och allt trillar. Så det gäller att njuta av färgspelet NU.